Saknar henne enormt
sitter nu i soffan, som jag gjort hela dagen va ska man annars göra?
pratade med Boppans nya ägare igår och dom hade varit på deras första hoppträning och Boppan hade skött sig fint (kul att höra) dom hör av sig lite då och då och det är skönt att höra hur hon har det så man bara inte stänger av kontakten helt... men man tänker ju hela tiden att de e min ponny, hon e bara min.... känns som om hon e där bara för tillfället och att hon ska komma tillbaka snart.. men det ska hon ju tyvär inte.
Fan va jag saknar henne det lilla busfröt. Det går inte en dag utan att minnen spelas upp i mitt huvud: första gången jag såg henne, första gången jag red henne, när vi hämtade henne och en massa miljoners minnen med som jag aldrig kommer glömma.
Pratade med hennes förra ägare på facebook och vikom överens om att vi skulle åka och hälsa på Boppan tillsammans i sommar.
Det var så underligt för precis när jag hade fått reda på att Boppan skulle åka så började hon skriva med mig på facebook, det var som en lättnad att prata med henne... vet egentligen inte varför men hon hade ju misst samma ponny.. och då var det precis som om jag hade en person som hade gått igenom precis samma sak och att hon klarade sig att ta sig igenom detta... kanske låter konstigt men det var verkligen en lättnad att prata med henne.
nej nu måste jag gå och sova o drömma vidare om mina minnen om min lille ponny... Hale Bop!<33
Love you!!
pratade med Boppans nya ägare igår och dom hade varit på deras första hoppträning och Boppan hade skött sig fint (kul att höra) dom hör av sig lite då och då och det är skönt att höra hur hon har det så man bara inte stänger av kontakten helt... men man tänker ju hela tiden att de e min ponny, hon e bara min.... känns som om hon e där bara för tillfället och att hon ska komma tillbaka snart.. men det ska hon ju tyvär inte.
Fan va jag saknar henne det lilla busfröt. Det går inte en dag utan att minnen spelas upp i mitt huvud: första gången jag såg henne, första gången jag red henne, när vi hämtade henne och en massa miljoners minnen med som jag aldrig kommer glömma.
Pratade med hennes förra ägare på facebook och vikom överens om att vi skulle åka och hälsa på Boppan tillsammans i sommar.
Det var så underligt för precis när jag hade fått reda på att Boppan skulle åka så började hon skriva med mig på facebook, det var som en lättnad att prata med henne... vet egentligen inte varför men hon hade ju misst samma ponny.. och då var det precis som om jag hade en person som hade gått igenom precis samma sak och att hon klarade sig att ta sig igenom detta... kanske låter konstigt men det var verkligen en lättnad att prata med henne.
nej nu måste jag gå och sova o drömma vidare om mina minnen om min lille ponny... Hale Bop!<33
Love you!!
Kommentarer
Trackback
